Positivt handlande

Känner du också att du försiktigt vill placera en lagomt mjuk tennisboll i munnen på nästa person som klämkäckt bemöter en fundering med ”tänk positivt!”?

Alltså, förstå mig rätt. Mindset är viktigt, men därmed också FÖR viktigt för att inte få full respekt för dess existens. Om jag grubblar på någonting, låt säga en affärsmässig utmaning som inte är avgörande stor, men heller inte tillräckligt liten för att bara blunda och springa ifrån – då har den liksom redan ett existensberättigande inuti skallen.

”Tänk positivt” är inte lösningen på dilemmat.

Att agera med energi som skapar positiv förändring, det gör däremot nytta. Att snabbt få bolla med någon längs vägen, är värdefullt för breddade perspektiv och för att inte fastna i egna invanda mönster.

Krasst sett spelar det ingen roll hur mycket ”positivt tänkande” vi ägnar oss åt, om vi inte har förmågan att agera därefter.

Åt andra hållet kan det vara nödvändigt att se problem, grubbel och svåra tankar som språngbrädor för utveckling. De kan behöva få finnas ett tag, låta vårt medvetande jobba kring dem, testa oss och utmana oss till att göra medvetna och aktiva val. Som tar oss till de platser vi verkligen vill befinna oss på. Bokstavligt och bildligt.

Livet blir vad vi gör det till. Det är inte HELA sanningen, men en betydande del. Att tänka sig till någon påtaglig förändring kommer att vara ett jäkla tidskrävande arbete. Mest för att det inte går.

Slutsatsen blir alltså att det snarare är nyttigt än skadligt att våga stanna och känna efter vid en negativ tanke ibland. Använda den för lärdomar och aktiva val. Och att alltid fortsätta agera för positiv förändring.