Girlpowerless

SLUTA påtvinga unga tjejer en känsla av att det bara att självsäkerhet och ”girlpower” som räknas.

Släpp alla uttryck som ”var inte vaniljen när det finns så mycket spännande att välja”.

Fatta att vara ung nästan alltid är att vara osäker någonstans. Skolans tuffaste är kanske livrädd hemma. Fotbollsstjärnan blir osäker på varje dansgolv. Klassens ljus känner sig ensammast i världen. Pratkvarnen har inget fint att säga om sig själv. Den som ser mest älskad ut hatar sin kropp. Den som aldrig säger någonting trivs alldeles utmärkt med det. Kanske. Vi vet inte. Det syns inte på utsidan hur mycket power som finns gömd i var och en.

Det vi vet är att ingen är komplett. Vuxna människor har ofta hittat sin väg, men unga behöver inte stressa! Det finns ingen som är allt. Det finns ingen som inte är någonting. Alla får tvivla, vackla, testa och utforska. Ju mer vi pratar om att ÄGA DET redan i unga tonåren, desto tyngre blir kraven på att faktiskt göra det.

Girlpower är bra, men det finns något som är ännu bättre. Att veta att det är ok att känna sig helt jävla kraftlös i vissa situationer. Att det är bättre att erkänna det, om så bara för sig själv, än att använda all styrka för att hålla uppe fasaden. Att VETA att alla andra tvivlar också, nån gång, nånstans. Och att lita på att det svåra blir lättare. Det svaga blir starkare. Om vi bara får chansen att existera. Det går inte att leva baklänges. Det är meningen att vi ska utvecklas längs vägen. Ingen ska behöva känna sig ohel eller fel för att den tvivlar. Det är en styrka i sig.

Om jag hade varit modig nog att vara ”vanilj” när jag kände mig som det, hade jag sluppit många av tonårens självförvållade problem. Power har vi inuti. Låt den få tid att landa rätt.

Låt unga tjejer bara vara ♥️ De har styrkan i sig själva. Kväv den inte genom att göra den till en generisk rubrik.